Myror tillhör gaddsteklarna och är eusociala insekter.
Det betyder att de lever i välorganiserade samhällen där alla har sin specifika roll och bara ett fåtal (drottningen och hanarna) kan para sig.
I Molecular Biology and Evolution beskrivs hur variationer i protein som bildar äggulan avgör om myran ska bli fertil eller inte.

Cirka 12 000 arter av myror beräknas finnas i världen, i Skandinavien är 81 bofasta arter kända. Ett enda samhälle kan innehålla miljontals individer. Uppskattningsvis utgör myrorna 15-20 procent av alla landdjurs biomassa.
Eldmyran, Solenopsis invicta, har i en studie i The Journal of Experimental Biology visat upp sin enastående samarbetsförmåga. De bygger levande torn, kedjor och till och med flottar för att säkert kunna transportera samhället. Detta gör de genom att haka fast i varandras ben. Ska de ta sig över vatten samordnar de sig vinkelrätt mot varandra i en boll.

Myror till synes slumpmässiga vandring är effektiv. Då och då finner en spejare något ätbart och när hon blir trött tar hon med sig en tugga hem till boet. Efter sig lämnar hon doftspår som andra myror kan följa. Ju fler myror som tar sig till matstället, desto starkare blir doftspåret och desto fler myror hittar dit, har en studie i Proceedings of the National Academy of Science sett.

Källa: Allt om Vetenskap